En assistanshund fungerar som ett stöd eller hjälpmedel och är, förutom en gemensam grundutbildning, särskilt utbildad att utföra specifika uppgifter anpassade efter sin förare. För att kunna köpa och utbilda en hund till assistanshund krävs ett läkarintyg som visar på en skada eller funktionsnedsättning, samt ett behov av en assistanshund för att kunna delta i samhället på lika villkor. Vem som helst får alltså inte använda en assistanshund.

Hunden genomför ett lämplighetstest innan utbildning, och efter en kvalitetssäkrad utbildning genomför ekipaget (förare + hund) en examen som ger hunden sin certifikation. Assistanshundsekipaget genomgår sedan s.k. årsprov en gång om året för att säkerställa att kunskaperna upprätthålls. När assistanshunden är i tjänst ska den bära ett tjänstetäcke som är godkänt av stödfunktionen och förare ska ha tillhörande legitimation.

Syftet med assistanshundar är att öka självständigheten och tryggheten för personer med funktionsnedsättning. Hunden bidrar på så sätt till ökad delaktighet i samhället och minskar behovet av andra stöd- och omsorgsinsatser. Socialstyrelsens utvärdering från 2014 visar att detta leder till vinster för samhället. Assistanshundar ägs vanligtvis av sina förare.

I MFD:s (Myndigheten för delaktighet) uppdrag att finansiera en stödfunktion ingår i huvudsak fyra olika typer av assistanshundar, men en assistanshund kan ha flera funktioner för sin förare. Genom samträningen anpassas den till förarens behov.

En medicinskt alarmerande servicehund/assistanshund varnar sin förare tex när kroppstemperaturen är för hög eller låg, när ett epilepsianfall är på väg, eller när blodsockret behöver regleras.

En psykisk hälsa-hund är ett stöd och en trygghet för en person med varaktig psykisk, kognitiv och neuropsykiatrisk diagnos i olika situationer, den kan utöva en lugnande inverkan och hjälpa till med ökad struktur i vardagen.

En servicehund kan hjälpa en person med fysisk funktionsnedsättning att tex hämta, lämna eller bära saker, stänga dörrar och stötta rullstolen.

En signalhund uppmärksammar en person med hörselskada på ljud i omgivningen, till exempel brandlarm.

Ledarhundar arbetar för att personer med grav synnedsättning lättare ska kunna ta sig fram. Ledarhunden är tränad att väja för hinder av olika slag, hitta stolpar och trappor, stanna vid övergångsställen mm. De kan också hämta saker som ledarhundsföraren annars kanske tappar bort. Det finns omkring 300 ledarhundar i Sverige. Alla ledarhundar ägs av Synskadades Riksförbund.

Varken assistanshundar eller ledarhundar får störas när de arbetar för sin förare. De utför ett betydelsefullt arbete och kan missa viktiga arbetsuppgifter eller tappa fokus om de distraheras.

Det går bra att prata med hundens förare, men låt hunden vara.

När en assistanshund är utan sitt tjänsttäcke är den "ledig", men visa hänsyn! Fråga t.ex. alltid ägaren innan du hälsar på en hund.

Assistanshund för ökad deaktighet

Enligt Malin Ekman Aldén, generaldirektör för Myndigheten för delaktighet, kan en assistanshund bidra till att ge en person ett mer självständigt och oberoende liv med bättre livskvalitet. Behovet av andra stödinsatser kan minska, vilket gör assistanshundar till en god investering, trots den höga inköpskostnaden. För vissa är en assistanshund den mest träffsäkra stödinsatsen. ”Mycket forskning stödjer också att djur har en påtagligt positiv hälsoeffekt på oss människor. Om man kan kombinera detta vetenskapligt belagda fakta med specialträning utifrån förares unika behov så säger det sig själv att en assistanshund för många kan vara nyckeln till ett aktivt och delaktigt liv.”

För många innebär assistanshunden just det, skillnaden skillnaden mellan ett liv i eller utan isolering, att man kan vara delaktig i samhället trots sjukdom och funktionsvariation. För andra kan den utgöra skillnaden mellan liv och död, eftersom en medicinskt alarmerande assistanshund kan varna vid högt eller lågt blodsocker, hög feber (som kan leda till hjärtstopp om det inte uppmärksammas), kommande epilepsianfall mm.

Uppskattningsvis finns runt 30000 ledar- eller assistanshundasekipage i Europa. I många länder är det en rättighet att få ta med sig assistans- eller ledarhunden, bland annat i flera av våra nordiska grannländer. En rättighet som också bör införas i Sverige, enligt oss. Hur detta ska ske bör skyndsamt utredas, men kan exempelvis ske genom att införa detta i ordningslagen. Just nu ligger för fjärde året i rad en motion i riksdagen gällande detta. Vår förhoppning är såklart att den leder till en lagförändring, men tills vidare kommer vi arbeta för att öka kunskap och medvetenhet kring vilket viktigt arbete som dessa hundar utför.

Lagreglerade undantag

Enligt Livsmedelsverket har service- och signalhundar i tjänst, liksom ledarhundar för synskadade, tillträde till platser som normalt inte är tillåtna för hundar att vistas på. "Funktionshindrad person bör få medföra ledarhund, servicehund eller signalhund i serveringslokal och i vissa delar av en butik, under förutsättning att detta inte medför risk för att livsmedlen kontamineras”. [Källa: Statens Livsmedelsverks vägledning "Hygien" kap 5.7.9.3 "Skadedjur och tamdjur"]

Astma- och Allergiförbundet har tillsammans med Svenska Service- och Signalhundförbundet slutit en överenskommelse om att ingen part bör ges företräde framför den andra, utan att eventuella svårigheter som kan uppstå löses av berörda på plats.

Vill ni veta mer? Boka oss gärna för ett föredrag!

FUNKA MED PUNKA AB

Vi vill utifrån en humanistisk värdegrund arbeta för mänskliga rättigheter och lika villkor för alla människor.

Vi vill sprida kunskap kring funktionsannanhet/-variationer, hjälpmedel och anpassningar. Vi vill jobba för att alla människor ska mötas med respekt och välkomnande, även om man har en funktionsannanhet.